Ett vykort över Mollasjön från 1942

Häromdagen fick jag ett vykort från Malin Th. som hon hittat på Navet Second Hand som jag vill dela med mig av. Jag har försökt att ta ett kort från samma ställe men det är alltför igenvuxet tyvärr.

Fotograf är mångsysslaren "Ingenjören, flygfotografen och producenten" Olof Lilljeqvist, http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Lilljeqvist
Kortet är över Mollasjön och är taget 1942 från Branting (gravkullen på vänster sida när man kör ned till Mollaryd station) ....eller om nu Olle flög väldigt lågt just den här dagen.

Spännande att se hur mycket landskapet förändras på så relativt kort tid och vad som händer/kan hända om vi inte månar om vårt landskap! Mycket av det som användes till åkermark och bete är helt igenvuxet idag (titta runt Holmen och området nedanför Korpaberget tex). De lador som man ser på torvmossen är ju också borta sedan ganska länge.

Klicka på bilderna för större storlek.
Originalstorlek kan laddas ned här

Här är en bild där jag gjort lite noteringar:

Valmanifest för Molla, Mollaryd, Vesene och Herrljunga kommun, kommunvalet 2014

I kommunvalet i september kommer jag att ställa upp på Centerpartiets lista. Jag vill representera de människor som bor i vår del av kommunen så att vi får inflytande i den politik som förs och att vår bygds röst blir hörd. Jag vill också ge alla som bor här en möjlighet att ha en lokal ”politiker” att kontakta om behovet uppstår. Genom att kryssa mig på valsedeln så röstar du på vår bygd!

Följande är saker jag kommer att vilja arbeta för, både för vår bygd och för kommunen i stort:

Molla skola och förskola ska bevaras långsiktigt

En lokal skola är en förutsättning för att vi ska kunna hålla vår bygd levande och vital. Förutom att Molla skola är en mycket bra undervisningsmiljö är den också en plats där familjer och barn har en naturlig mötesplats där de kan skapa en lokal sammanhållning.  En skola i Molla fungerar dessutom rent praktiskt bäst för många föräldrar i Vesene, Molla och Mollaryd som jobbar åt Boråshållet. Mina mål för skolan är följande:

• Renovering och uppfräschning ska ske så snart som möjlig
• Se till att alla barn som vill gå i förskola och skola i Molla får plats
• Långsiktig plan för Molla skola och förskola så så att alla barn och föräldrar kan räkna med att skolan finns kvar under hela studietiden. Ett barn som börjar i Molla ska veta att det kan gå i Molla skola under hela studietiden. Dels skapar det trygghet för barnen och föräldrarna, men det gör också så att familjer med barn "vågar" flytta hit då de kan lita på att barnen får gå i Molla skola under hela studietiden.

Alla tåg ska stanna i Torpåkra och i Mollaryd

Västtrafiks neddragning av antal tåg som stannar och deras tankar på att dra in stationerna i Mollaryd och Torpåkra är inte acceptabla. Då vi har fördelen med en miljövänlig lokal järnväg bör vi även ha möjligheterna att kunna utnyttja den fullt ut. En av Herrljungas främsta styrkor är att vi har möjlighet att pendla miljövänligt och snabbt både till Borås, Herrljunga, Göteborg och Stockholm.

Jag ser också gärna en långsiktig satsning på vår lokala järnväg tillsammans med Västtrafik så att vi kan få en utökning av antal tåg, särskilt på tidiga morgnar och på sena kvällar

Stödja fiberutbyggnaden i Mollaryd, Molla och Vesene

En modern infrastruktur för data, TV och telefoni är en förutsättning för en modern och levande landsbygd på lång sikt.

Få ned hastigheten på väg 183

Även fast hastighetsbegränsningen är 70 respektive 80 km/h mellan Borgstena och Vesene så kör merparten av fordonen väldigt mycket fortare. En sänkt medelhastighet skulle bidra till en säkrare trafiksituation, framförallt för de barn som väntar på skolbussen vid vägkanten eller för de som rider i området och behöver korsa vägen. Men också ett minskat antal viltolyckor och bidra till en tystare ljudmiljö för de som bor nära vägen.

Uppmuntra och stödja nybyggande och inflyttning till Molla, Mollaryd & Vesene

Vi måste aktivt arbeta för en fortsatt levande och dynamisk landsbygd i Molla och Mollaryd genom byggande och inflyttning. Detta stärker även elevunderlaget till Molla skola och ökar vårt inflytande i kommunen.

Molla och Vesene byalag

Jag hoppas på ett tätt samarbete med byalaget då föreningarna är bygdens samlade klokskap och kraft.

Ekologisk, närproducerad och bra svenskproducerad mat i Herrljungas skolor och äldreomsorg

Min vision för all den mat som kommunen köper in är att grönsaker inte ska vara besprutade, kött och mjölk ska komma från djur som behandlats på allra bästa sätt och där ingen onödig medicinering använts, och att maten så långt som det är möjligt ska komma från platser som finns nära oss. Målsättningen är även att en stor del av maten ska vara ekologist producerad. Att allt kött ska komma från djur som är uppfödda i Sverige (som har världens bästa djurskydd) är också en självklarhet.

Giftfri skola och förskola

Kommunen bör snarast införa handlingsplaner för att skapa en giftfri vardag i förskolor och skolor. Mat, leksaker och byggnadsmaterial som innehåller farliga eller tveksamma kemikalier ska bort från dessa miljöer.

100% hållbar och miljövänlig utveckling i Herrljunga kommun

Min målsättning är att all energi i Herrljunga kommun på sikt ska komma från förnybara källor. Miljömässighet bör alltid vara en parameter i kommunens upphandlingar och när våra skattepengar spenderas. Kommunens fordon ska även vara miljöfordon och miljösmart byggande ska underlättas och premieras.

Vindkraft passar inte överallt

Vindkraft ska inte byggas i områden där de negativt påverkar folks boendemiljö, natur och djurliv, eller en känslig och vacker landskapsbild. De nationella reglerna som gäller vid byggandet av vindkraft är inte tillräckliga för att skydda miljön. Det finns ett överskott på lämpliga områden i Sverige för vindkraft så att vi kan undvika de känsliga och olämpliga områdena.

Kommunalskatten bör inte höjas

Mitt mål är en på sikt ansvarsfull sänkning av kommunalskatten för att närma sig kringliggande kommuners skattesatser (utan att det drabbar skolor och omsorg i kommunen). Om Herrljunga ska vara en attraktiv kommun att bo i (vilket skulle öka antalet inflyttande och den totala skattebasen) får det inte vara alltför dyrt att bo och verka här. Skatten i Herrljunga är för 2014 ca 1 kr högre per hundralapp än vad den är i de kringliggande kommunerna Borås, Vårgårda, Ulricehamn & Vara och ca 60 öre högre än i Falköping och Essunga. 1 krona per hundralapp i skatt motsvarar ca. 4 000kr per år för en familj som tillsammans tjänar 400 000kr per år.

Herrljunga, Molla, Mollaryd och Vesene som besöksmål

Många besökare till vår del av kommunen innebär fler människor som kan tänka sig att flytta hit. Dessutom skapar många besökare möjligheter för lokala småföretag. Jag kommer att verka för att marknadsföra vår bygd som besöksmål och då särskilt vandringsturismen där vi ligger i framkant. Jag kommer till exempel att aktivt stödja arbetet med att skapa ett unikt nätverk av fem sammankopplade vandringsleder mellan Molla-Mollaryd-Borgstena-Od-Sandsken-Borgstena

Ekohumanism - min ideologiska grund
Min värdegrund, ideologi och min syn på samhällets utveckling grundar sig i mångt och mycket på ett ekohumanistiskt synsätt. Ekohumanismen är en grön socialliberal ideologi som förenar resurshushållning, individens frihet, respekt för människovärdet, jämlikhet, trygghet och solidaritet. Se gärna Wikipedia för en utförligare beskrivning av ekohumanismen.

Hör av dig!
Om det finns saker som du vill att jag ska arbeta för som kan förbättra vår del av Herrljunga kommun så vill jag jättegärna att du hör av dig till mig! Ju fler bra idéer desto bättre!

Ekologisk, etisk och närproducerad mat i Herrljunga

Nedanstående är mitt svar på en insändare angående svenskt kött och vilket parti som efter valet som kommer att arbeta för svenskt kött i Herrljunga kommun:

Jag är helt ny inom politiken och kommer att representera Centerpartiet i kommunalvalet. En av mina främsta hjärtefrågor, och en av anledningarna till att jag valt att arbeta politiskt, är att jag vill driva frågor om bättre mat och miljö i kommunen. Den mat min familj äter är ekologisk och/eller närproducerad i så stor utsträckning som det är praktiskt möjligt, och för mig är det en självklarhet att våra skattepengar också ska användas till etisk och hållbart producerad mat.

Min vision för all den mat som kommunen köper in är att grönsaker inte ska vara besprutade, kött och mjölk ska komma från djur som behandlats på allra bästa sätt och där ingen onödig medicinering använts, och att maten så långt som det är möjligt ska komma från platser som är nära oss. Att allt kött ska komma från djur som är uppfödda i Sverige (som har världens bästa djurskydd) är en självklarhet.

Realistiskt är det nog svårt att ändra allt över en natt direkt efter valet, men jag lovar att göra allt jag kan för att driva dessa frågor i rätt riktning. Jag vill att Herrljunga börjar titta på en ambitiös modell för vilken mat som köps in och serveras i skolorna och äldrevården, där alla råvaror som köps in ska vara väl genomtänkta ur ett miljömässigt och etiskt perspektiv. Jag ser framför mig att den övervägande delen av maten är ekologiskt producerad i kombination med bra närproducerad mat med liten miljöpåverkan från trakten, t.ex. ost från Gäsene mejeri.

Tills alldeles nyligen har dåliga EU-regler gällande upphandling av mat gjort det svårt för kommuner att handla det de faktiskt ”vill” handla, t.ex. närproducerat, svenskt eller ekologiskt. Reglerna har dock lyckligtvis precis gjorts om vilket ger Herrljunga kommun bra möjligheter att bestämma över den mat som köps in, något som jag vill att vi utnyttjar (och som Centern redan lagt en motion om faktiskt). Genom att bättre styra vad som köps in kan vi bidra till många fördelar: våra barn och äldre får bättre, godare och nyttigare mat, vår miljö förstörs inte, vi vet att djuren haft det bra, och den svenska landsbygden kan hållas levande.

Dags att staden generar sin egen energi

Istället för att landsbygden endast blir en produktionsyta för stadens energibehov genom stora och ofta felplacerade vindkraftparker är det dags att staden drar sitt strå till stacken. Det är i staden den mesta energin förbrukas och då är det väl rimligt att så mycket energi som möjligt också produceras där?
I dagsläget förväntar sig de flesta stadsbor att energi finns tillgänglig och genereras helt utan egen miljöpåverkan eller kostnader. Vad som ofta glöms bort är att energigenereringen ofta skapar stora miljöförstörelser på landsbygden - älvar byggs sönder och vacker natur där folk är bosatta industrialiseras med vindkraftverk.

Något som det bör satsas mer på i stadsmiljöer är att vissa byggnader (särskilt nybyggen) blev tvungna att generera en viss procent av den energi de behöver med solceller (eller vindkraftverk på taken om nu någon skulle tycka det är en bättre ide...). Stat och kommun bör ställa krav och ge incitament för att nya och befintliga byggnader måste bli hållbarare på egen hand. En liknelse från Tucson i Arizona (som ligger i en vattenfattig öken) är att inga nya hus eller byggnader får byggas utan att man kan garantera att man har tillgång till naturligt och miljövänligt vatten de närmsta 100 åren (det minskar drastiskt en miljöfientlig bebyggelse och tillväxt då miljöfarlig "vattenrovdrift" annars förekommer).
Klimatkompensering i Sverige görs tyvärr ofta idag genom att köpa extern sk. "miljövänlig" energi utifrån. Tyvärr kommer då ofta den klimatkompenserande energin från landskapsförstörande och boendemiljöförstörande vindkraft på landsbygden eller från sönderbyggda älvar.

Parkeringshus på Landvetter där "fyrkanterna" är energigenererande solceller

Ett parkeringshus på Landvetters flygplats är ett mycket bra exempel på hur det skulle kunna se ut i stads och industrimiljö. Jag tycker till och med just det här parkeringshuset är snyggare med solceller än vad de flesta andra parkeringshus är.

Landsbygdsdiskriminering av Västtrafik

På Västtrafiks förstasida på webben visas en jättestor karta som ger resenären både en översikt över kollektivtrafiken och en möjlighet att planera sin resa. Genom medveten kartdesign har dock Västtrafik valt att inte visa hållplatser och tågstationer på landsbygden på samma sätt som i tätorterna. 

För att se en hållplats på landsbygden måste man zooma in i kartan till en nivå som omöjliggör överblick. Då det är så osannolikt att någon skulle använda kartan på det sättet får man uppfattningen att det inte går att resa kollektivt till och från landet.

Mellan Borgstena och Annelund i kartan finns en mängd busshållplatser och två tågstationer som Västtrafik väljer att inte visa

Rent kartografiskt finns det inga anledningar till att inte visa alla hållplatser i samma zoomnivåer över hela kartan. Då hållplatser dessutom är mindre spridda på landet än i staden så skapar många hållplatser i kartan i staden större designproblem än att visa alla de som finns ute på landet. Hållplatser och tågstationer på landet borde faktiskt kunna lyftas fram ännu mer än i staden då man redan förväntar sig att kunna åka kollektivt i tätort.

Om du vill testa själv: Genom att titta på Västtrafiks karta i ett normalzoomat översiktsläge, tror man spontant att man kan åka kollektivt till Molla från Borås? http://www.vasttrafik.se 
(Svar: man tar tåget till Torpåkra station strax väster om Molla by)

Hoppas att detta är en ren miss av Västtrafik? Eller bortser de från/glömde de att visa den här informationen för att den helt enkelt inte är viktig för Västtrafik? Med tanke på att de generellt vill dra in och försämra kollektivtrafiken på landsbygden till förmån för urbana områden så börjar man undra...
Ytterligare ett exempel på hur oviktig och ointressant landsbygden är för Västtrafik, är att tågsträckan mellan Borås och Herrljunga inte ens visas i kartan (och på just på den sträckan vet jag att Västtrafik vill dra in ett flertal stopp). Klicka på "linjer" och sedan "tåg" i kartan för att inte se järnvägen mellan Borås och Herljunga. Jämför hur sannolikt det skulle vara att Västtrafik glömde rita in 4:ans linje i Göteborg på kartan...

Förutom den positiva miljöaspekten är en stark och väl fungerande kollektivtrafik en förutsättning för att man ska kunna bo på, och utveckla landsbygden. Västtrafik borde arbeta lite mer seriöst och aktivt i hela Västragötalands regionen, inte bara fokusera på tätorterna.